Hoppsan hejsan, det var inte igår.
Livet har nyligen tagit en ny vändning, en fantastisk sådan, gjorde graviditetstest för drygt en och en halv vecka sedan och det visade sig att jag är med barn! Nackdelen med att få veta det så tidigt (eller hur man ska säga) är att det känns som en oerhört lång väntan innan man får veta att allt står rätt till. Inbokad hos barnmorskan i mitten på april! Så nu måste man bara vänta och vänta och vänta. Jag är dessutom världsbäst på att oroa mig för allt som möjligen skulle kunna gå snett. Jag som är både överviktig och gammal, hur ska det gå :)
Som tur är, är jag gift med världens coolaste man, så han får plocka ner mig när jag svävar iväg lite väl långt.
Under lång tid (som singel) visste jag inte om det skulle blir några fler barn, men sen jag träffade H blev det plötsligt aktuellt. Har alltid tyckt att man ska ha lite längre tid mellan barnen så att man hinner njuta av dem ett i taget, men 13 år var kanske inte vad jag hade tänkt mig!!
Försöker minnas min förra graviditet och kan bara konstatera att jag redan nu såhär tidigt har mått mer illa än jag gjorde hela förra graviditeten sammanslaget. Hoppas det ger sig för är det något jag verkligen ogillar så är det just att må illa, har kräkskräck!
Nu gäller bara att försöka "hålla sig lugn" dvs undvik alla forum i ämnet tidig graviditet på internet (väldigt svårt) och försök hålla illamåendet på avstånd.
Och att hålla tummarna för att ärtan håller sig kvar därinne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar